Europas politiker måste ta ansvar för öppenheten

I lördags skrev jag en artikel om EU:s migrationspolitik i samband med att manifestationen Tribuanal 12 genomfördes där Europa ställdes inför rätta för brott mot mänskliga rättigheter. Inom EU höjs allt fler krav på högre murar och det som är i fokus är att hindra människor från att ta sig till EU på alla möjliga sätt. Främlingsfientliga partier får allt mer inflytande mänskliga rättigheter åsidosätts hela tiden. När utvecklingen går åt det hållet är det som viktigast att stå upp för öppenhet och humanitet.

Artikeln finns att läsa i helhet här.
Posted in Okategoriserade

Ett förändrat reseavdrag

I måndagens ledarstick i NWT står det att Miljöpartiet vill avskaffa reseavdragen. Det är inte sant.

Däremot anser vi att reseavdragen måste förändras. Dagens reseavdrag missgynnar låginkomsttagare på landsbygden medan det gynnar höginkomsttagare i storstadsområdena. De flesta och största avdragen görs i kommunerna i utkanten av storstadsområdena.

Dagens reseavdrag gynnar också ensidigt de som tar bilen till jobbet och missgynnar de som reser kollektivt eller cyklar.

Vi måste ha en klimatpolitik som håller ihop och där är reseavdragen en viktig pusselbit. Bor man på landsbygden utan tillgång till kollektivtrafik ska man självklart kunna göra avdrag. Men Miljöpartiet vill inte subventionera bilåkande för dem som har tillgång till kollektivtrafik. Det är inte en ansvarsfull klimatpolitik.

Tillsammans med sju andra miljöpartister skrev jag i höstas en riksdagsmotion om ett förändrat reseavdrag. Ett reseavdrag där skattepengar används på ett ansvarsfullt sätt. Ett avdrag som underlättar för människor på landsbygden som måste ta bilen till jobbet och som gynnar kollektivtrafikåkandet där bussar och tågen går. Det är inte samma sak som att ensidigt vilja avskaffa avdraget.

 

Några rader om mitt ”svartbygge”

Det har förekommit en del uppgifter i pressen den senaste veckan om min garageflytt sommaren 2010. Det känns märkligt att bli uthängd på det här sättet men det hör tydligen till smällar man får ta som riksdagsledamot. För er som är intresserade vill jag ändå kort sammanfatta vad som hänt:

Sommaren 2010 flyttade vi vårt gamla garage 1,5 meter rakt in på vår tomt efter önskemål från kommunens snöröjare. Innan vi gjorde det ringde vi till kommunen och frågade om vi behövde bygglov. Det behövde vi inte eftersom garaget var mindre än 15 kvadratmeter stort och eftersom vi hade grannens tillstånd. Min sambo ägnade sommaren åt att flytta garaget och allt var frid och fröjd.

Ett år senare, i augusti 2011, ångrar grannen sig och anmäler bygget till byggnadsnämnden. Eftersom vi bara hade ett muntligt tillstånd från vår granne, ett tillstånd som nu tagits tillbaka, måste vi söka bygglov i efterhand. Alternativet var att flytta tillbaka garaget till dess gamla plats, vilket dels skulle innebära en del jobb, dels inte skulle lösa problemet med snösvängen.

Vi sökte bygglov och fick det av kommunen. Vi fick betala 1 280 kr för bygglovet och en avgift på  7 620 kr för att vi sökt bygglovet  i efterhand. Hade vi haft tillståndet skriftligt från grannen hade vi varken behövt söka bygglov eller betala 8 900 kr.

Det är viktigt att som förtroendevald följa lagarna. Jag har inte försökt bryta mot några regler eller tillskansa mig några fördelar. Men är man riksdagspolitiker så blir en garageflytt lätt ett svartbygge…

Fler ska kunna få a-kassa”

Genom att försäkra inkomst inte tid kan fler få rätt till a-kassa.  Jag skriver idag på DN debatt om Miljöpartiets förslag. Även de med osäkra anställningar och varierande inkomster tex egenföretagare och deltidsanställda skulle då få rätt till ersättning.

Antologi där jag utvecklar MPs
förslag om arbetslivstrygghet
Det är helt oaccepteabelt att vi nu har fler och fler som står helt utan försäkringar vid både sjukdom och arbetslöshet. Utanförskap är alliansregeringens ord - men det är vad de skapat med sin politik. Utan försäkring och utan stöd att kunna komma tillbaka till arbete.

Att räkna inkomst och inte som nu hur många timmar du jobbat är ett steg på vägen mot en bättre socialförsäkring och a-kassa. Miljöpartiet vill ha en verklig inkomstförsäkring som är anpassad till dagens arbetsliv.  Det är också frågor som nu diskuteras  i socialförsäkringsutredningen. I slutet av maj ska vi lägga delbetänkande.

Att slopa kravet på arbetad tid som villkor för försäkringen innebär också ett minskat regelkrångel eftersom man då kan slopa arbetsgivarintygen.

Bergenia
Som det är nu måste du gå tillbaka till de arbetsgivare du haft det senaste året och be dem fylla i ett intyg. Där ska både anges lön och hur mycket du jobbat de senaste 12 månaderna. Varje timma med frånvaro , tex vård av sjukt barn ska fyllas i. Varje timma med övertid eller mertid ska fyllas i. Ofta blir dessa intyg fel, 70% måste göras om säger SO (a-kassornas samarbetsorganisation). Det gör att man får vänta längre för att få sin a-kasse ersättning om man blir beviljad det.

Om vi ska få ett trygghetssystem som fungerar behövs både enklare regler och att försäkringen omfattar fler. Men för att det i förlängningen ska bli en trygghetsförsäkring för alla räcker det inte bara med att förändra beräkningsgrunderna för a-kassan utan vi måste ta ett helhetsgrepp. Ta bort kravet att deltidsarbetande bara får ersättning i 75 dagar och slopa de differentierade avgifterna till a-kassan. Båda dessa åtgärder är kontraproduktiva, och leder inte till fler jobb. Något som även regeringens eget finanspolitiska råd pekat på.

Fler bloggar som skriver om ämnet
Jusek - Kan a-kassan bli rättvis

Intressant?






Posted in Okategoriserade

Vem ska bestämma hastigheten i Karlstad?

 

I slutet av förra veckan lämnade jag in en interpellation om hastighetsgränser i tätort till infrastrukturminister Catharina Elmsäter Swärdh (M). Utgångspunkten är konflikten som uppstått mellan Karlstads kommun och länsstyrelsen kring hastighetsbegränsning till 30 km/h i vissa bostadsområden.

Karlstad kommun beslutade redan 2008 om 30-gränser för att skapa en säkrare trafikmiljö – för barnen, cyklisterna och fotgängarna. Länsstyrelsen, som ju är en statlig myndighet, motsatte sig hastighetssänkningen. Detta trots att olyckorna för gående och cyklister har ökat nationellt och Trafikverket, som är ett statligt verk rekommenderar hastighetssänkningar i städerna.

Låter det rörigt? Det är bara förnamnet. Och Karlstad är bara ett exempel på en kommun som gått på pumpen när de vill sänka hastigheten.

Jag tycker det är självklart att kommuner som vill införa 30 km hastighetsgräns ska få göra det. Att rädda liv är viktigare än att köra fort. Därför vill jag ställa ministern till svars; Vad tänker hon tänker göra för att kommuner som vill skapa en trafiksäker miljö ska kunna göra det, utan att hindras av staten?

Svaret kommer jag att få på fredag när vi ska debattera frågan i riksdagen.

Här kan du läsa interpellationen

Jämställdhet som verktyg för hållbarutveckling

Gender equality is more than a goal in itself. It is a tool for meeting the challenge
                                                 of sustainable development         Kofi Annan

När jag besökte Marija Pavilioniene
   parlamentariker som jobbar för jämställdhet
och Hbt rättigheter i Litauen (dec 2011)

”Vi kan inte få en hållbar utveckling utan rättvis utveckling och ingen rättvis utveckling utan jämställdhet

   Wangari Mathai


Det handlar helt enkelt om socialhållbarhet. Något som engentligen borde vara lika självklart som ekonomisk hållbarhet .

Anders Borg är ytterligare en i raden av moderater ( tidigare Per Schlingman och Sofia Arkelsten) som hotar med kvotering. Men hota i 10 -15 år ger ingen effekt - det blir som en viskning i skogen. så frågan är om han egentligen menar det han säger eller om det bara är ett utspel. För ansvarig minister Nyamko Sabuni vill definitivt inte ha någon sådan lag. se interpellation


Är C beredd att rösta med MP ?

I måndags gick gick Annie Lööf och Anders Åkesson från Centern ut på DN debatt och berättade att de gjort ett trafikpolitiskt program. Det var på tiden. Glädjande är att C nu ansluter sig till flera av miljöpartiets förslag , t ex att ge kommuner möjlighet att införa trängselavgifter och att börja bygga t ex Ostlänken, Borås- Göteborg, Norrbotniabanan och dubbelspår på ostkustbanan. Hittills har alliansen gått emot alla dessa förslag, så den intressanta frågan är om Centern nu är beredda att rösta med oss i Riksdagen?
Den frågan ställer jag och Karin Svensson Smith i ett inlägg på SVT debatt. Där funderar vi också över vems rörlighet C menar när de  ”Som ett liberalt parti menar vi att det vore förödande att lösa klimatfrågan genom att begränsa rörligheten”. En annan fråga Centern glömmer att ta upp i sin artikel är de uteblivna biogassatsningarna. Biogasen är en viktig pusselbit i framtidens transportsystem. Med regeringens och centerns politik kommer den inte att finnas på plats innan oljan sinar.

Så här skriver vi:

Det är välkommet att Centerpartiet försöker formulera ett trafikpolitiskt program. Den svenska transportsektorn är till 90 procent beroende av fossila bränslen för sin energiförsörjning och det är hög tid att samla alla krafter som vill göra något åt det för klimatet så katastrofala oljeberoendet.

Flera av de förslag Centerpartiet nu lägger har sedan länge drivits av Miljöpartiet, t ex att ge kommuner möjlighet att införa trängselavgifter och att börja bygga t ex Ostlänken, Borås- Göteborg, Norrbotniabanan och dubbelspår på ostkustbanan. Hittills har alliansen gått emot alla dessa förslag, så den intressanta frågan är om Centern nu är beredda att rösta med oss i Riksdagen?

Annie Lööf och Anders Åkesson gör vid lanseringen av centerns trafikpolitiska program en ideologisk markering; ”Som ett liberalt parti menar vi att det vore förödande att lösa klimatfrågan genom att begränsa rörligheten.” Frågan är vems rörlighet? Hållbar utveckling innebär definitionsmässigt att nuvarande generation inte ska lösa sina problem på bekostnad av kommande generationer. Hur tänker centern? Man kan även ha en stilla fundering av hur markeringen av rörlighet i Sverige ska tolkas i ett internationellt sammanhang. Vilka översvämningar ska befolkningen i Maldiverna och andra lågt belägna länder stå ut med för att inte inskränka på rörligheten i Sverige?

När det gäller konkret politik för dagens städer så uppstår den brännande frågan om Lööf och Åkesson likt Andreas Carlgren tror att mer vägkapacitet i form av 28 miljarder till Förbifart Stockholm är en klimatsmart användning av trängselavgifter? Om svaret är ja blir Centern svaret skyldigt på var i världen man löst trängselproblem genom att vidga kapaciteten för bilar? Transportforskningen ger inga belägg för att det fungerar. De 28 miljarderna skulle däremot räcka för att Sveriges tio största städer via en statlig medfinansiering får spårvagnslinjer för att erbjuda ett attraktivt alternativ till bilen. Om det införs trängselavgifter så måste kollektivtrafiken bli bättre.

Miljöpartiet bejakar en solidarisk rörlighet som innebär att den enes önskemål av förflyttningar inte ska tillgodoses på den andres bekostnad. Eftersom utrymmet i våra städer är begränsat bör det fördelas rättvist mellan dem som finns där. Riksrevisionens rekommendation att infrastrukturplaneringen bör gå i samklang med klimatfärdplanen till 2050 bör tas på allvar. Då bör cykel och andra klimatsnåla transportslag gå före vid val av investeringar och fysiskt utrymme. Om rörlighet ska prioriteras borde dessa transportslag ta över det utrymme som i dag reserveras för parkering av bilar som står stilla i genomsnitt 95 % av dygnet.

Från alla som bejakar en levande landsbygd kommer frågan om vilket bränsle som ska vara tillgängligt i de delar av Sverige där man behöver mer än kollektivtrafik och cykel för sin förflyttning. Vi saknar Centerns stöd för de biogasstrategier som man enat sig om i bland annat de skånska och västsvenska regionerna.

Centern har suttit med och styrt Sverige i sex år. Under den tiden har man lyckats stycka sönder det som tidigare var en sammanhållen tågtrafik. Banavgifterna har ökat kraftigt vilket allvarligt försvårar för alla företag som behöver järnvägen för sina transporter. Miljöpartiets prioriterar järnväg och ger därför tågtrafiken möjlighet att öka och samtidigt hålla tidtabellerna.

Karin Svensson Smith (MP), klimat- och trafikansvarig i partistyrelsen Stina Bergström (MP), trafikpolitisk talesperson, riksdagsledamot

 

Vem ska betala för kärnkraftens haveri?

Före påsk deklarerade regeringen att de inte tänkte ställa kärnkraftsindustrin till ansvar vid en kärnkraftsolycka. Lise Nordin och jag skrev följande debattinlägg i VF:

Efter tre års interna stridigheter ger regeringen nu besked; man kommer att fortsätta subventionera kärnkraften. Den tydligaste av alla subventioner till kärnkraften är dess undantag från försäkringsansvar.

Våren 2010 vek sig Centern och övergav sin historiska kamp mot kärnkraft i utbyte mot en del av regeringsmakten. I alliansens energiöverenskommelse var dock ett krav centralt: det skulle vara slut på statliga subventioner till kärnkraften.

Regeringen försöker nu undvika att svara på den mest centrala frågan – vem betalar om en kärnkraftsolycka sker? Med regeringens politik behöver kärnkraftsägarna endast ta försäkringsansvar upp till tolv miljarder kronor. Alla kostnader som överstiger detta ska svenska folket betala.

Kärnkraftshaveriet i Fukushima kostade minst 1‑000 miljarder kronor, det vill säga, mer än 80 gånger mer. Därmed överger alliansen den avgörande principen i sin energiöverenskommelse – att kärnkraften ska stå på egna ben

Vi tror inte att svenska folket vill agera försäkringsbolag åt kärnkraftsindustrin. Allt annat än ett fullt skadeståndsansvar för energibolagen är en subvention betalad med skattemedel.

Att regeringen fortsätter subventionera kärnkraften ger en dyster prognos för utbyggnaden av förnybar energi i Sverige. Investeringar i förnybart riskerar att flytta utomlands till länder som har en tydlig inriktning mot förnybar energi och där kärnkraften inte är en bromskloss.

Sveriges befintliga kärnkraft är idag gammal och instabil. Därmed står Sverige inför ett vägval – ny kärnkraft eller 100 procent förnybar energiproduktion. Endast fortsatta och kraftiga statliga subventioner till kärnkraften gör att den kan tävla med förnybar energi vad gäller kostnad, effektivitet och utbyggnadstakt.

Regeringens ovilja att sluta subventionera kärnkraften tycks därför styrd av allt annat än rationella argument. Det är oansvarig politik att fortsätta hålla förlegad kärnkraftsteknik under armarna när det är både billigare och snabbare att fasa ut smutsig kolkraft med energieffektiviseringar och förnybar energi.

Sverige har bland de bästa förutsättningarna för ett helt förnybart energisystem. Istället för att skapa förutsättningar att nå den potentialen bromsar regeringen utvecklingen med fortsatta kärnkraftssubventioner. Vad tycker Erik A Eriksson och andra centerpartister i Värmland om det?

Förra veckan fick vi svar – eller svar var just det vi inte fick i Daniel Bäckström och Erik A Erikssons artikel. Så i dagens VF upprepar vi frågan: Vem ska betala om kärnkraften drabbas av haveri?

Kvinnor och miljö uppföljning

Idag har vi i arbetsmarknadsutskottet haft överläggning om EUs uppföljning av "Pekingplattformen" kvinnor och miljö.

Överläggning görs när ministern ska åka till EU och säga vad Sverige tycker.

FN:s handlingsplan för jämställdhet, som antogs i Peking 1995, är en global handlingsplan som innehåller tolv kritiska områden där långsiktiga mål och åtgärder fastställs och som världens regeringar åtagit sig att arbeta efter.     

Det danska ordförandeskapet har nu tagit fram ett utkast till rådslutsatser med förslag på fyra indikatorer inom miljö-området med fokus på beslutsfattandet. I slutsatserna noteras att kvinnor är underrepresenterade inom beslutsfattandet i miljöfrågor, och att de har en viktig roll att spela i miljöområdet.

·       Tre indikatorer avser att mäta kvinnor inom beslutsfattande positioner inom miljöområdet på I) nationell nivå, I) på EU och III) på internationell nivå.
·       En indikator ska mäta andelen kvinnor inom högre utbildning i naturvetenskap och teknologi på nationell och EU-nivå.
 Miljöpartiet välkomnar förslaget till rådslutsatser men beklagar att man inte tagit bredare grepp än representation.
Det är bra att Danska ordförande skapet hjar kommit så långt att de lägger fram indikatorer och att Sverige stöttar upp det. Lite oroväckande är dock att vi i utskottet får signaler om att jämställdhet inte står så högt i kurs internationellt. 

JämStöd är en statlig utredning som på regeringens uppdrag jobbat med att informera om och utveckla metoder och modeller för hur man kan jämställdhetsintegrera i praktiken. De har tagit fram 4 R metoden. 

Arbetet med 4R-metoden kan ge:

• en bild av fördelningen av kvinnor och män inom organisationens olika delar och

på alla nivåer (representation)

• en bild av hur resurserna fördelas mellan kvinnor och män (resurser)

• en bild av de könsmönster som råder i organisationen och vilka effekter de får (realia)

• en plan för att åtgärda brister (realisera)

Det är vikitgt att regering och riksdag själva kan praktisera denna metod i aktuella politiska ärenden så att jämtegrering sker i vardagen och inte bara blir ett politiskt beslut som hamnat på hyllan.

De föreslagna indikatorerna mäter ”representation” det är bra men det behövs även indikatorer för ”resurser” och ”realia” enligt ovan.

EIGE ( EU:s jämställdhetsmyndighet) har i sin rapport ”Gender Equality and Climate Change” flera intressanta faktauppgifter om hur resurser fördelas som man skulle kunna ta fram indikatorer från, tex inkomstfördelning och konsumtionsmönster.

Miljöpartiet anser att vardagslivet för kvinnor och mäns påverkan på klimatet ska synas i indikatorerna. Tex genom att mäta transportmönster dvs på vilket sätt kvinnor och män transporterar sig i vardagen och hur det påverkar miljön. Synliggör hur resurser fördelas, tillgång till bil, kollektivtrafik mönster etc.

Därför föreslår Miljöpartiet att
Sverige driver att det också ska tas fram indikatorer som visar kvinnor och mäns resurstillgång och klimatpåverkan




Mexico på väg anta klimatlag för tydlig och ambitiös klimatpolitik

Mexico håller på att anta en klimatlag för att tydliggöra att de menar allvar med en ambitiös klimatpolitik och står upp för internationella åtaganden. Mexico är det första landet efter Storbritannien som antar en lagstiftning som tydliggör i vilken takt landet ska minska sina utsläpp. Jag föreslog för en tid sedan på DN-debatt att Sverige också borde utarbeta en klimatlag för att tydliggöra hur vi stegvis ska minskar utsläppen. Om fler länder tydliggör sin klimatpolitik i en ramlagstiftning skulle förtroendet för klimatpolitiken öka. Det behövs.

Posted in Okategoriserade | Tagged