KU:s behandling av afghantolkarna

Konstitutionsutskottet har nu påbörjat hanteringen av min anmälan rörande Tobias Billströms agerande vad gäller de sk afghantolkarna. Utskottet har idag beslut om ett stort antal frågor som ska följas upp. Däribland:

* I artikeln i Svenska Dagbladet den 30 juli 2012 uttalar sig både Tobias Billström och Migrationsverkets presschef. Förekom det några kontakter mellan Regeringskansliet och Migrationsverket kring frågan om tolkarna i samband med att denna artikel publicerades?

* Hade regeringen, Regeringskansliet eller något departement meddelat Migrationsverket sin tolkning av reglerna och vad hade i så fall framförts och i vilken form?

* Enligt uppgifter ingick företrädare från Försvarsdepartementet, Justitiedepartementet, Utrikesdepartementet, Försvarsmakten och Migrationsverket i en arbetsgrupp våren 2013. Hur bildades denna arbetsgrupp och vad var dess syfte? Vilken roll spelade företrädarna för de tre departementen i denna arbetsgrupp? Vilka instruktioner fick företrädarna för de tre departementen från regeringen och Regeringskansliet?

* Vilka kontakter har i övrigt förekommit mellan regeringen och Regeringskansliet å ena sidan och berörda myndigheter å den andra sidan rörande de tolkar som önskat få komma till Sverige? Har uppfattningen i Billströms uttalande i juli 2012 om att han tycker att det skulle vara helt orimligt om en person som varit anställd av svenska staten fick en förmånligare behandling än en person som inte varit det kommunicerats eller beaktats vid regeringens och Regeringskansliets kontakter med berörda myndigheter och i så fall hur?

Publicerat i Okategoriserade | Etiketter

EU behöver en bra flygstrategi

EU behöver en flygstrategi och därför är det bra att Kommissionens kommit med en kommunikation och att även parlamentet beslutade att ge sin syn på saken genom ett så kallat initiativbetänkande (icke lagstiftande).

Tyvärr är resultatet en besvikelse. Innehållet i parlamentets betänkande uppfyller inte alls vad vi borde kunna förvänta oss av en strategi för framtidens transportsystem. Strategin som röstades under Europaparlamentets senaste sammanträde prioriterar en fortsatt ohållbar utveckling inom flyget med stort fokus på tillväxt och växande volymer istället för att fokusera på effektivisering och sänkt miljö- och klimatpåverkan. Vi försökte genom några få men riktade ändringsförslag flytta fokus på strategin till att se flyget som en del av EU:s transportpolitik där hållbarhet, rättvis konkurrens inom och mellan transportslag, ökad effektivitet och minimering av buller och utsläpp är ledord. Dessvärre fick vi inte med oss en majoritet i omröstningen.

Visserligen har Parlamentet fått med viktiga aspekter om förbättrade sociala villkor för de som arbetar inom flyget, passagerares rättigheter och sundare konkurrens mellan flygbolagen. Tyvärr kunde inte detta väga upp den i stort mycket negativa strategin som ber om mer stöd och avreglering för en sektor som under det senaste året växt med 6 % (passagerare) och som redan har omfattande konkurrensfördelar gentemot andra mer hållbara transportsektorer genom bl.a. direkta och indirekta subventioner såsom undantag från bensinskatt och moms på vissa typer av resor. Parlamentet kritiserar även alla nationella initiativ såsom förändringar av operativa förfaranden, skatter och avgifter trots att utvecklingen på både europeisk och internationell nivå i princip är fryst och det enda sättet att komma framåt i en utveckling där såväl klimat som industri beaktas, är att länder går före. Såsom Sverige vill göra med den föreslagna flygskatten.

Kritikerna av utredningens förslag om en skatt på flygresor menar bl.a. att FN:s civila luftfartsorganisation ICAO redan har en överenskommelse om att minska flygets klimatpåverkan men vad den säger är att utsläppen skall stabiliseras på den nivå som kommer gälla år 2020. Med andra ord ingen minskning.

Ur ett europeiskt och globalt perspektiv är viktigt att även Sverige, i likhet med Tyskland, Storbritannien och Italien, inför en skatt på flygresor och det är fullt möjligt att utforma flygskatten så att den uppmuntrar resenärer att välja mer miljövänlige alternativ och så att flyget manas till effektivare transporter och minskad klimatpåverkan.

Pressmeddelanden: 12 dec 2016
https://news.cision.com/se/miljopartiet-de-grona-i-eu-parlamentet/r/oacceptabelt-att-lata-flyget-svika-klimatet,c2146761
16 Feb 2017
http://news.cision.com/se/miljopartiet-de-grona-i-eu-parlamentet/r/eu-s-nya-flygstrategi-missar-klimatet,c2191346

 

Inlägget EU behöver en bra flygstrategi dök först upp på Jakop Dalunde.

Publicerat i Okategoriserade | Etiketter

Splittringen inom alliansen i kulturpolitiken reell

Cecilia Magnusson (M) har i ett flertal tidningar runt om i landet gått ut med att jag ”försöker slå in en splittring mellan allianspartierna vad gäller filmpolitiken.” Nå, det är en splittring man lyckats skapa på egen hand. När riksdagen häromveckan debatterade och fattade beslut om regeringens förslag att från 1 mars utvidga den så kallade ledsagarregeln till att också gälla 15-årsgränsen, för att möjliggöra för fler familjer att se biofilm tillsammans, är det ett faktum att de två motpolerna i debatten var Moderaterna och Kristdemokraterna. Detta då Kristdemokraterna inte på några villkor ville ställa upp på att införa ledsagarregeln på 15-årsgränsen, medan Moderaterna intog den motsatta positionen och helt ville avskaffa offentligt reglerade åldersgränser, till förmån för branschreglerade. Detta trots att filmbranschen var oenig om saken när ett sådant förslag remitterades.

Splittringen inom alliansen vad gäller filmpolitiken började dock inte med frågan om åldersgränser. I allianspartiernas budgetförslag för 2017 spretar det rejält vad gäller finansiering av svensk filmproduktion. Moderaterna ligger nära regeringens ambitionsnivå, medan Liberalerna och Centerpartiet föreslog en halverad budgetnivå! Om Centern eller Liberalerna skulle styra filmpolitiken blir det inte så många nya svenska filmer framöver. Men vilken filmpolitik det skulle bli med en alliansregering är högst ovisst. Att döma utifrån den tidigare alliansregeringens kulturpolitik ligger det dock nära till hands att utgå från att det parti med lägst ambitionsnivå sätter ribban. Medan den rödgröna kulturpolitiken bygger på att S och MP bejakar varandras initiativ och därför blir kraftfull, präglades ju alliansens kulturpolitik av att partierna blockerade varandra, med resultat att Lena Adelsohn Liljeroth vissa år inte kunde presentera en enda proposition för riksdagen.

Skriver mer om saken bland annat här.

Publicerat i Okategoriserade | Etiketter

Summering av ETS-omröstningen 15/02-17

Omröstningen i parlamentet handlade om ETS:ens fjärde period 2020-2030. Detta var det första testet för EU när det gäller att leva upp till målen i Paris-avtalet. Beklagligt nog kan man inte beskriva omröstningen som något annat än ett stort misslyckande för klimatet.

Inför omröstningen hade flera gröna segrar gjorts i miljöutskottet, där vi lyckades få till en bred kompromiss mellan konservativa EPP (där M och KD ingår), ECR, Socialdemokraterna, Liberalerna och vi gröna deltog i. Överenskommelsen var långt ifrån perfekt, men skulle ändå ta flera viktiga steg mot en ETS som är i linje med Parisavtalet.

De viktigaste punkterna från miljöutskottets slutbetänkande:

  • En ökad linjär reduktionsfaktor om 2,4% procent istället för de 2,2% som kommissionen föreslår. Skillnaden innebär utsläppsminskningar om ca. 44 miljoner utsläppsrätter. (Detta kan jämföras med Sveriges årliga utsläpp på 53 miljoner ton).
  • Att cementindustrin inte längre ska få gratis utsläppsrätter, utan börja betala för sin klimatpåverkan. Detta handlar om ca. 1 miljard utsläppsrätter över tio år. Med ett beräknat framtida pris på 20 euro per utsläppsrätt skulle detta innebära 20 miljarder euro i ökade intäkter, som kunde ha finansierat gröna investeringar i hela EU.
  • Dubblera upptaget till marknadsstabilitetsreserven under kommande period första fyra år (Innebär att faktiska utsläppsrätter tas ur systemet). Detta kan låta kryptiskt, men är ett kreativt sätt att driva upp CO2 priset från dagens låga nivå.
  • 1 miljard utsläppsrätter skulle annulleras från Marknadsstatibilitetsreserven. Detta motsvarar ca 20 gånger Sverige årliga utsläpp.

Det kan låta som att det inte är så stor skillnad mellan 2,2% och 2,4%, men över tid får det stora konsekvenser. Enligt beräkningar från konsultföretaget Thomson Reuters skulle en reduktionstakt på 2,4% leda till att priset på en utsläppsrätt nästan dubbleras jämfört med kommissionens förslag. Här kan man i grafen se skillnaden i prisprojektion mellan kommissionens förslag på 2,2% och miljöutskottets förslag på 2,4%.

 

 

Slutresultatet från plenumomröstningen innebär att förslaget om dubblerat upptag till marknadsstabilitetsreserven samt en annullering utsläppsrätter från MSR:en godkändes,  medan Cementindustrin fortsätter få gratis tilldelning: gratis utsläppsrätter som över tioårsperioden är värda flera miljarder euro. Den linjära reduktionsfaktorn förblir 2,2, vilket gör det omöjligt för ETS:en att uppfylla Parisavtalet.

Enligt oss hade det krävts en minskningstakt på 2,8% för att på riktigt vara i linje med Paris-avtalet. 2,4% är ett gränsfall om man klarar det nedre spannet av Paris-målet. Men hur man än vrider och vänder på det, så är det omöjligt att nå målen i Paris-avtalet med en linjär reduktionsfaktor på 2,2%.

Omröstningen för slutförslaget i parlamentet föll så att 379 röstade ja, 263 röstade nej och 57 avstod. Av de svenska röstade KD, M och L för förslaget. MP, S, Fi och SD röstade mot. Märkligt nog lade V ned sin röst.

Att ETS:en inte uppfyller Paris-avtalet är alarmerande och skickar mycket problematiska signaler till omvärlden. Om EU, som var drivande bakom Paris-avtalet, inte tar sikte på att uppfylla dess klimatmål – varför ska då resten av världen göra det?

Dessutom är det oroande att inte heller den icke-handlande sektorn klarar av omställningen i den takt som förväntas. Med anledning av detta är det ännu viktigare än tidigare att anstränga sig hårdare för att hitta nya verktyg att klara klimatåtagandena då ETS:en nu är bakbunden till följande översyn.

Nästa steg:

Företrädare för parlamentet kommer, när rådet (medlemsländerna) enats sinsemellan, att  sätta sig kring förhandlingsbordet för att nå en slutöverenskommelse. Rådet förväntas vara klart med sin position mot slutet av februari. Så än är inte allt förlorat. Sveriges regeringen kan fortfarande driva en ambitiös position i rådet.

Inlägget Summering av ETS-omröstningen 15/02-17 dök först upp på Jakop Dalunde.

Publicerat i Okategoriserade | Etiketter

Strandskyddsdebatt

Igår deltog jag i en IP-debatt om strandskydd i riksdagen. Moderaten Lotta Finstorp hade lämnat in en IP om hästnäringen och strandskyddet som miljöminister Karolina Skog besvarade. Idag skiljer man nämligen mellan hästar och kor. Kor få beta inom strandskyddat område, men inte hästar. Jag håller med Lotta Finstorp att det kan vara en bra ide att se över det regelverket. Men inte att vi på annat sätt ska luckra upp strandskyddet. Strandskyddet är viktigt både för friluftslivet, biologiskt mångfald, levande landsbygd och klimatanpassning.

Det finns redan idag en mängd möjligheter till dispens. Kommunerna kan också peka ut särskilda LIS-områden som står för landsbygdsutveckling i sjönära lägen. Det var något som alliansregeringen införde. Men hur mycket mer permanentboende och företagsutveckling det verkligen lett till på landsbygden kan man undra. Därför tycker jag det är bra att regeringen bestämt sig för att utvärdera den reformen. Det var en bra och sansad IP-debatt igår. Du kan se den här. Jag klipper också in mitt inledningsanförande nedan. Det är trevligt med moderater som debatterar frågan där den hör hemma. Istället för som vissa värmlandsmoderater som i veckan gick ut och hårt kritiserade länsstyrelsens tjänstemän för att de följer de lagar vi beslutat i riksdagen. Det är inte ok.

Detta började jag med att säga i debatten:

”Strandskyddet är tillsammans med allemansrätten unikt ur ett internationellt perspektiv. Syftet är att allmänheten ska få tillgång till naturupplevelser, och att bevara den artrikedom som finns i strandmiljöer. Strandskyddet minskar också sårbarheten inför klimatförändringarna.
Vi ska vara tacksamma för att vi har haft detta regelverk. Strandskyddet har nämligen inneburit att vi förväntas få mindre problem än många andra länder med de skred och översvämningar som väntas bli effekten av klimatförändringarna.
Det kommer att minska både framtida problem och kostnader för oss. När havsnivåerna stiger och översvämningarna blir mer frekventa kommer de djur och växter som är beroende av strandmiljöer att förlora livsmiljöer. Genom att ha strandskydd finns en garanti att de får tillgång till oexploaterad strand.
Boverket med ansvar för miljömålet ”God bebyggd” miljö har en vision för 2025 där de förväntar sig att ”Många har tagit de ökade riskerna med att bygga längs stränderna till följd av klimatförändringarna på allvar. Genom klimatanpassad planering lokaliseras ny bebyggelse nu i mer skyddade lägen.”
Det generella strandskyddet omfattar 100 meter men länsstyrelserna kan också besluta om utvidgat strandskydd om 300 meter i särskilt känsliga områden.
Strandskyddet förändrades under den borgliga regeringens tid. Några förändringar var bra – i lagtexten förtydligades vilka skäl som är giltiga för att bevilja dispens. Länsstyrelserna behövde även tydligt motivera ett utökat strandskydd.
Tyvärr gjordes även försämringar. Det krävs numera starkare skäl än tidigare för att införa utvidgat strandskydd och ansvaret för dispenser och upphävningar av strandskydd i detaljplaner har förts över från länsstyrelsen till kommunen.
I juni redovisade Naturvårdsverket att arealen med utökat strandskydd har minskat till cirka 74 procent av arealen före översynen, från 6 600 till 4 900 kvadratkilometer. Vi ser också att kommuner idag ger mer dispenser från strandskyddet.
Det är olyckligt att det blivit lättare att bygga vid vatten i ett läge där det framstår som riskfyllt. Strandskyddet är en värdefull tillgång för Sveriges invånare och turister och vi måste komma ihåg att framtidens byggande inte huvudsakligen ligger i sjö- eller havskanten.
Men nu är det ju inte heller detta som dagens IP-debatt handlar om. Utan snarare hästägarens möjlighet att, i likhet med de som äger nötkreatur och får, låta sina djur beta inom strandskyddat område. Och där tycker jag också, i likhet med Lotta Finstorp, att det finns en anledning att se över regelverket. Även jag har blivit uppvaktad av hästnäringen och blivit uppmärksammad på att olika regler gäller för en mjölkgård och en hästgård.
Vad som dock berör både dessa företagare lika är dock svårigheten att finansiera en investering i t ex en ny ladugård eller stall. Det gäller för övrigt även oss som vill ta lån för att bygga bostadshus på landsbygden. Igår var vi riksdagsledamöter från Värmlandsbänken inbjudna till Säffle kommun. En kommun som har pekat ut 38 så kallade LIS-områden i sin översiktsplan.
Nu var det inte behovet ytterligare lättnader i strandskyddet vi pratade mest om utan problemet med att det ställs högre krav på både säkerhet och egen insats för en företagare eller en husbyggare på landsbygden. ”Det räcker inte ens att ha bästa läge vid vattnet för att få kalkylen att gå ihop” sa kommunens landsbygdsutvecklare.
Jag vet ju att detta inte är miljöministerns ansvarsområde men jag vet att regeringen arbetar med ett paket av åtgärder för att gynna landsbygdsutveckling. Allt ifrån finansieringsfrågor, stöd till social service, förenklade tillståndsprocesser, statligt stöd till kollektivtrafik på landsbygden till mer statliga jobb på landsbygden. Själv landsbygdsbo menar jag att detta är saker som är mycket viktigare för landsbygdsföretagande och oss landsbygdsbor än ytterligare lättnader i strandskyddet. Det skulle vara intressant om höra miljöministerns åsikter om detta?

Mer innovativa ansökningar till presstödsnämndens utvecklingsstöd

Presstödsnämnden har idag fått en första genomgång av de ansökningar till utvecklingsstöd som kommit. Beslut om vilka ansökningar som ska beviljas fattas i april. En jämförelse med höstens ansökningsomgång kan dock låta sig göras redan nu. Då kom 45 ansökningar in, av vilka 29 beviljades totalt 10 mkr. Nu har 70 ansökningar lämnats in, omfattande 21 mkr totalt. Men det är inte bara fler sökande nu, graden av innovation är också större. Bland höstens ansökningar fanns många som kan klassas i kategorin ”vi behöver göra det som alla andra redan gör” – dvs en utveckling för den enskilda tidningen, men inte för branschen som sådan. Den typen av ansökningar finns också denna gång, men också en rad ansökningar som framstår som pionjärinsatser. En handfull ansökningar kan dock räknas bort, då innovationsgraden snarast handlat om att man tänkt långt utanför den box som reglerna för utvecklingsstödet ändå ramar in…

Fortsatt debatt om föreningsbidrag

När ledarsidor driver radikala förslag men vägrar publicera mothugg är det utomordentligt att det finns andra aktörer som kan publicera repliker. Fortsätter därför att debattera frågan om varför föreningsbidrag behövs, men att vi samtidigt inte kan ge bidrag till föreningar som inte står för alla människors lika värde, i Altinget.

Upprop för lika villkor för all egenägd förnybar el

Regeringen har fått till en mycket bra lösning för den som vill sätta upp solceller på eget tak. Nu är det dags att gå vidare och skattebefria egen använd el från andelsägd vindkraft också. Till skillnad mot den väldigt småskaliga solelsproduktionen, är ett vindkraftverk både för stort för att ha på villatomten och producerar alldeles för mycket el i förhållande till vad du behöver för ditt hushåll. Vindkraften passar därför bättre som andelsägd. Så länge jag använder hela min andelsägda prosuktion för egen konsumtion är det enda rimliga därför att elen skattemässigt betraktas på samma sätt som el från egna solceller. Håller du med? Då kan du skriva under upprop för saken här.

Publicerat i Okategoriserade | Etiketter

EU:s handelssystem med utsläppsrätter

EU:s handelssystem med utsläppsrätter revideras som bäst, för att det inte fungerar som det ska för att minska klimatutsläppen. Det är EU:s viktigaste klimatverktyg. Här är en kort film där Jakop Dalunde berättar hur han vill utveckla systemet så att vi kan hålla våra klimatlöften.

EU:s handelssystem med utsläppsrätter Youtube VIDEO 

Inlägget EU:s handelssystem med utsläppsrätter dök först upp på Jakop Dalunde.

Publicerat i Okategoriserade | Etiketter

Moderaternas invit till SD i kulturutskottet skrämmer

Skriver i Arbetarbladet om den avgrund som öppnar sig nu när Moderaterna säger sig vilja göra upp med SD i kulturutskottet. En fråga att fundera över är om regeringen kan fortsätta förhandla med M i kulturfrågor nu, eller om det är bättre att köra förhandlingar enbart med L och C?

Vad vi måste lära av historien är att det första som fascister tar kontroll över är kulturen. Bland de riksdagsmotioner från SD som kulturutskottet ska hantera under våren finns bland annat ett förslag som om det gick igenom skulle medföra passkontroller på bibliotek.

Sverigedemokraterna föreslår i motionen bland annat att ”Bibliotekens verksamhet ska vara medborgare och nationen till gagn, och utländska medborgare som inte har rätt att vistas i landet ska kunna nekas tillgång till bibliotekens tjänster.”
För att alls kunna kontrollera någons medborgarskap krävs att denne har pass eller annan form av ID-handlingar att visa upp. Frågan är hur Sverigedemokraterna menar att bibliotekarierna sedan ska kunna kontrollera om en biblioteksbesökare som inte är svensk medborgare är turist i landet eller här för att söka asyl. Omfattande register?

Biblioteken är fantastiska mötesplatser, och därmed också platser för integration. Den som inte har lärt sig så mycket svenska än ges ändå en möjlighet att ta del av svenska tidningar eller låna lättläst litteratur. Biblioteken är också en plats där människor kan träffa varandra över kulturella gränser, offentliga rum som inte exkluderar. Sagostunden på barnbiblioteket kan bli mötet där det lilla barnet som inte vistats så länge i landet kan få en svensk kompis. Men om M nu gör upp med SD om kulturpolitiken, kanske inte så länge till!

Publicerat i Okategoriserade | Etiketter