Motion om att Sverige ska anta FN:s konvention för personer med funktionsnedsättning

Höstens första sammanträde med kulturutskottet gick av stapeln idag – även om det var en kort sammankomst. Tid då att börja skriva motioner till allmänna motionstiden. Först ut i år blir en motion om att Sverige ska anta FN:s konvention för personer med funktionsnedsättning. År 2008 ratificerade Sverige FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning (SÖ 2008:26). Konventionen säger bland annat:

“Konventionsstaterna erkänner lika rätt för alla personer med funktionsnedsättning att leva i samhället med lika valmöjligheter som andra personer och ska vidta effektiva och ändamålsenliga åtgärder för att underlätta för att personer med funktionsnedsättning fullt åtnjuter denna rätt och deras fulla inkludering och deltagande i samhället.”

Konventionen säger också att personer med funktionsnedsättning ska ha tillgång till olika former av samhällsservice som ger ett nödvändigt stöd för att förhindra utanförskap och avskildhet från samhället. Men vi ser idag att personer med funktionsnedsättning ofta nekas rätt till stöd trots att det finns behov, med följd att människor inte har samma rätt och tillgång till samhället på lika villkor. Precis som vi nu inarbetar barnkonventionen i svensk lag är det dags att även inarbeta SÖ 2008:26 som lag. Att anta konventionen som svensk lag innebär att konventionen kan åberopas av olika myndigheter och av domstol.

Så kan de gamla mästarna finansiera samtidskonsten

Skriver i Konstnären om hur de gamla mästarna kan bidra till att finansiera samtidskonsten. Bildkonstnärer är den konstnärsgrupp som har svårast ekonomisk situation idag. Gruppen har de senaste åren till och med sett en krympande realinkomst. Detta trots ett ökat intresse för bildkonst, bland annat manifesterat i att allt fler går på konstutställningar och försäljningsrekord i konsthandeln. Kulturdepartementet har därför påbörjat ett arbete med att ta fram en nationell handlingsplan för bild- och formkonsten med syfte att stärka arbetsvillkoren för konstnärer.

Ett grundproblem är att de värden som konsten genererar i allt för liten utsträckning kommer konstnärerna till del. Trots den lagstadgade följerätten, som ska ge konstnärerna en liten del av denna värdestegring, vidarebefordrar konsthandeln alltför sällan denna till konstnärerna. Miljöpartiet vill därför stärka följerätten med ökad transparens och en skarpare administrativ ordning. Det skulle inte bara skapa bättre villkor för konstnärerna, utan också för den seriösa konsthandeln, som idag tvingas konkurrera med mindre nogräknade aktörer.

Miljöpartiet vill också inrätta en Konstnärsfond finansierad genom att en avgift tas ut när äldre konstverk, som inte längre omfattas av upphovsrätten, säljs vidare. Det är ett system som redan finns i Norge och som i praktiken innebär att gamla mästare hjälper till att finansiera samtidskonsten. Även detta är något som också gynnar konsthandeln på sikt, eftersom det förbättrar förutsättningarna för en god återväxt av ny konst.

En annan viktig bit i en nationell handlingsplan för bild- och formkonsten är att ställa krav på att alla offentligt finansierade konstutställningar ska efterleva MU-avtalet, dvs även när det handlar om kommunal eller regional finansiering. Detta bör också tydliggöras inom ramen för Kultursamverkansmodellen, som samtidigt måste stärkas genom ökad statlig medfinansiering och med ett tydliggörande kring regionernas ansvar för bild- och formkonsten.

Den så kallade enprocentsregeln för konstnärlig gestaltning bör också efterlevas i högre grad. Men det går att tänka sig en omfördelning mellan geografiska områden så att så många människor som möjligt får glädje av den konstnärliga utsmyckningen. Kulturpolitiken måste alltid vila på två ben, där det ena är att ge goda förutsättningar för konstnärer och där det andra är att den konst som skapas i så hög grad som möjligt ska vara tillgänglig för många.

Kilometerskatten gynnar landsbygden

Utöver att bidra till att minska utsläppen kan kilometerskatten gynna lokal produktion. Centerpartiets Anders Åkesson försöker hävda motsatsen, men har glömt använda logik i sin analys. Kilometerskatten stärker konkurrenskraften för företag på den svenska landsbygden jämfört med varor transporterade med lastbil från kontinenten. Med kilometerskatten blir avstånden till exempelvis lågprismejeriprodukter på kontinenten en fördel för svensk mejeriproduktion.

Overshoot day

Idag är det Overshoot day, dvs den dag då vi konsumerat det utrymme vi egentligen har för hela året om vi ska leva inom ramarna för vad planeten bär. Resten av året kommer att vara en belastning. Det är sorgligt att samtidigt läsa att vi 2016 ligger 1,15 grader över den förindustriella temperaturnivån, vilket är hela 0,2 grader mer än 2015. Lösningen på det – stopp för all användning av fossila bränslen – är lika lätt att identifiera som den tycks svår att realisera.

Så kan staten värna Årike Fyris

Vid sidan av klimatfrågan är hotet mot den biologiska mångfalden den mest akuta miljöfrågan. Miljöpartiet har i regeringen därför fokuserat på att kraftigt öka resurserna till naturvården. Arbetet har redan givit stora resultat. Sedan regeringsskiftet 2014 har över 100 nya naturreservat bildats, vilket är den största satsningen på naturskydd i Sverige i modern tid. Detta också trots att 2015 i stor utsträckning blev ett förlorat år efter att alliansen och SD i ett enda klubbslag december 2014 minskade anslagen för skydd och skötsel av värdefull natur med 43 % i förhållande till det budgetförslag regeringen lagt.

Men samtidigt som den rödgröna regeringen har gjort en historiskt stor förstärkning av naturvårdsbudgeten saknas ännu ett helhetsgrepp över hur statliga myndigheter agerar i frågor som rör biologisk mångfald.

Trots Uppsala kommuns planer på att inrätta Årike Fyris som naturreservat och trots att delar av området är aktuellt för regeringens kommande nominering till UNESCO:s världsarvslista, utifrån att det är marker där Carl von Linné arbetade och att många av de växter som fanns på platsen på 1700-talet finns kvar i dag, har Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) genomfört täckdikning som innebär att förutsättningarna för känsliga arter försämras.

SLU försvarar sitt agerande med att universitetets förordning säger att SLU:s mark ska användas för undervisning och forskning. Det framstår som fantasilöst eftersom förordningen inte fastslår vilken inriktning undervisning och forskning ska ha. Vad hindrar SLU från att använda sin mark i Årike Fyris till forskning kring hur jordbruk kan kombineras med ett bevarande av en hotad biologisk mångfald?

Om SLU inte ser ett sådant alternativ finns två möjligheter för regeringen att agera. Den ena möjligheten vore att helt enkelt komplettera förordningen med uppdrag till SLU att medverka till bevarande av värdefulla biotoper. Den andra möjligheten är att genomföra ett markbyte.

Läs hela Maria Gardfjells och min debattartikel i UNT.

Publicerat i Okategoriserade | Märkt

Sveriges ansvar för EUs elförsörjning

Eurostats nya uppgifter kring andelen förnybar energi visar att Sverige har mer än 50 procent förnybar elproduktion, och redan uppfyller det mål som är uppsatt för år 2020. Orsaken till detta stavas vattenkraften, och läget i de flesta andra EU-länder är därför betydligt kärvare. Vi som har förutsättningarna för en helt förnybart elproduktion har därför ett ansvar att fortsätta exportera fossilfri el till kontinenten.

KU-anmälan mot Lööf?

Kan KU granska undlåtenhet att agera? I så fall vore en KU-anmälan mot Annie Lööf (C) rimlig. Redan den 25 juli 2012 riktade EU:s förre industrikommissionär Antonio Tajani ett brev direkt ställt till dåvarande näringsminister Annie Lööf där han lyfte problemen med misstänkt manipulation av utsläppsvärden med slutsatsen att bilindustrin inte lever upp till satta miljökrav. Att, som Annie Lööf, sopa problemet under mattan, borde i samma grad som ett felaktigt agerande kunna leda till att KU behandlar frågan, i synnerhet som Tajani inte bara informerade om saken men också efterfrågade återkoppling.

Manifestation för Ship to Gaza

Idag hölls en manifestation för Ship to Gaza vid resecentrum i Uppsala. Tyvärr bara tre partier som hörsammat förfrågan om att delta i paneldebatt om Palestinafrågan, utöver MP fanns även C och V på plats. En del av diskussionen kom att handla om Sverige har någon realistisk möjlighet att genom säkerhetsrådet påverka FN till att agera mot blockaden och för fredsförhandlingar med mål att uppnå en tvåstatslösning. Självfallet är det svårt med säkerhetsrådets vetokonstruktion, men frågan Sverige kan i alla fall föra upp frågorna på agendan. Att Ship to Gaza nu ska avgå med enbart kvinnor ombord är ett bra grepp – blir intressant om det kan leda till att Israel släpper fram leveransen.

Sök nya kulturbidraget Kreativa platser

En del av regeringens kultursatsning Äga rum är det nya kulturbidraget Kreativa platser, ett bidrag för riktig gräsrotskultur – kulturverksamheter i bostadsområden och de boende i centrum. Ambitionen är att fler ska kunna välja, skapa och ta del av kultur där de bor. De boende ska vara med som projektdeltagare, kulturutövare och publik. Kulturrådet öppnar för ansökningar 25/8, så förbered din ansökan nu och sprid informationen: http://www.kulturradet.se/sv/Kreativa-platser/Ansokan/

image